Vad kan jag göra?

Anhörig

Många personer med psykossjukdom lever ett rikt och tillfredsställande liv. Med regelbunden medicinering och stöd från anhöriga, vänner och vårdpersonal klarar åtskilliga av att hantera sina symtom, återfå stabilitet och leva ett normalt liv.

Psykos som förblir obehandlad kan däremot göra mer och mer skada. Om symtomen är allvarliga kan det vara problematiskt att utföra vardagliga sysslor. Som anhörig kan din delaktighet och ditt engagemang göra stor skillnad och ha stor betydelse för hur lyckad återhämtningen blir.

Det kan vara mycket svårt att ta en aktiv del i omvårdnaden av någon med psykossjukdom om du inte får veta vad som händer. Tyvärr är det ofta så att anhöriga får kämpa för att få information om sina närståendes vård. Du kan förvägras information därför att personen med psykossjukdom inte tror att hon eller han är sjuk, inte vill att du ska veta att hon eller han är sjuk eller har tagit avstånd från sin familj och medvetet håller dig utanför.

HUR HJÄLPER JAG BÄST?

Det finns flera saker du kan göra för att hjälpa både din närstående och dig själv och andra familjemedlemmar att klara av den nya situationen:

  • Lär dig så mycket du kan om psykossjukdom – ju mer du lär dig desto bättre kommer du tillsammans med din närstående att kunna hantera sjukdomen.
  • Försök följa med på läkarbesök och var delaktig i behandlingsplaneringen. Du känner din närstående bäst och det kan också vara till hjälp för läkaren.
  • Se till att du låter din närstående delta i alla beslut som rör omvårdnaden.
  • Gör i förväg upp en plan tillsammans med din närstående, så att ni båda vet vad som gäller i krissituationer.
  • Lär dig känna igen varningstecknen för återfall.
  • Om den drabbade inte själv inser att han/hon är sjuk, så ta på egen hand kontakt med läkaren och berätta om dina farhågor.
  • Ta reda på vad det finns för stödtjänster och kontaktgrupper där ni bor – prata med andra i samma situation. Gå med i ett nätverk för anhöriga där man delar erfarenheter och ger varandra stöd.
  • Det finns flera intresseorganisationer för patienter med psykossjukdom som kan ge råd. Anhörigsamordnare skall finnas i varje kommun.
  • Försök få andra vänner och släktingar att förstå sjukdomen och fortsätta att höra av sig.
  • Försumma inte andra familjemedlemmar. Syskon till personer med psykossjukdom känner sig ofta förbisedda. Detta kan skapa bitterhet och svartsjuka.
  • Fråga läkaren om det finns någon skriftlig information för anhörigvårdare och andra anhöriga.
  • Blunda inte för problemen eller bara hoppas att de ska försvinna
  • Uppmuntra din närstående att ta sin medicin. Om han/hon inte vill det, försök då att förstå varför och försök att diskutera er fram till en lösning.

BÅDA KAN VARA DELAKTIGA I PLANERINGEN

Vissa dagar kanske din närstående inte vill prata om sin sjukdom eller till och med förnekar den. Då är du som närstående ovärderlig om du kan följa med på läkarbesök som stöd så att ni båda kan vara delaktiga i planeringen av vilken behandling som behövs.

Eftersom du känner din närstående bäst så kan du vara till hjälp för läkaren, t ex genom att berätta om förändringar i beteende eller något annat du lagt märke till. Du kanske också känner till vilka mediciner din närstående tidigare fått.

Ta alltid kontakt med sjukvården vid försämring, aggressivitet, självmordstankar eller oväntade biverkningar av mediciner. Prata med din närstående när han/hon mår bra, så ni kan bestämma hur du ska göra om det uppstår en krissituation. Var uppmärksam på varningstecknen på psykosåterfall och ta i förväg reda på vem du ska kontakta om du tror att din närstående håller på att få ett återfall. Lär dig hur du ska hantera en kris.

Förhandsbesked
Ett sätt att visa att du respekterar din närståendes önskemål är att hjälpa till att sammanställa ett skriftligt förhandsbesked till läkarna om behandlingsmetoder som önskas respektive inte bör användas. I ett sådant anges hur patienten vill att vården ska fortskrida om hon eller han blir för dålig för att själv kunna fatta beslut. Kopior av förhandsbeskedet bör finnas bland patientens journalanteckningar, i hemmet och hos någon anhörig. Du kan också föreslå din närstående att hon eller han alltid har med sig det i plånboken.

För dagbok
Om du ser efter en person med psykossjukdom kan du ha mycket nytta av att föra dagbok. Det kan hjälpa dig att känna igen beteendemönster som visar att behandlingen fungerar eller inte fungerar. Det kan även hjälpa dig att förutse återfall.

Tydlig kommunikation
Ställ inga orimliga krav och jämför aldrig din närståendes prestationer med friska personers. Undvik kritik. Var istället rak och tydlig. Använd inte ironi eller ord som kan feltolkas. Personer med psykossjukdom kan lätt missförstå.

Vanföreställningar och hallucinationer
Du kommer kanske aldrig att förstå dem, men försök att acceptera det din närstående upplever. Du kan försöka fråga eller prata om vanföreställningar och hallucinationer, men pressa aldrig din närstående till att berätta eller förklara. Försök heller inte att reda ut vad de beror på, det kan orsaka missförstånd och förvirring.

Klara av kriser
Om någon som står dig nära redan har haft en psykotisk episod är det bra att ta reda på hur du bör agera om det händer igen.

Här följer några tips:

  • Undvik hot och ultimatum
  • Kom ihåg att du alltid kan gå därifrån
  • Försök att inte skrika
  • Undvik att kritisera
  • Luras inte
  • Undvik gräl med andra familjemedlemmar om vad ni ska göra
  • Låt personen få som den vill när det som begärs är rimligt
  • Hindra inte personen från att ta sig ut genom att ställa dig i vägen eller låsa ytterdörren
  • Tala i normal ton
  • Se till att du vet vilket sjukhus ni ska åka till i ett krisläge
  • Ta reda på vart du kan ringa för att få stöd dygnet runt
  • Avtala med någon som kan passa övriga barn

Att tänka på
Psykossjukdom är en ”tankesjukdom” och som är väl känt påverkas den kognitiva förmågan negativt. Man har svårt att hålla många saker i huvudet samtidigt, kan ha försämrad minnesförmåga och kan behöva hjälp med vardagliga prioriteringar. När din närstående/anhörig är stabil och symtomen under kontroll och han eller hon börjar fungera bättre igen är det viktigt att ge tillbaka självständigheten så att det inte blir en överbeskyddande prägel. Sök råd och stöd hos anhörigföreningar – denna balansgång kan vara svår att hitta själv, speciellt i början av sjukdomen. Meningen är ju att din närstående ska kunna återgå till ett normalt liv med skola eller arbete i så stor grad som möjligt.

För anhöriga och patient

Läkemedel, terapi & stöd

PSYKOSSJUKDOM.NU

Senaste nytt

Stöd & Vägledning

Psykiatrikerna

Marcus Sandborg

AKTUELL INFORMATION

Det sker hela tiden nya förändringar både inom forskning och behandling av psykossjukdomar. Här hittar du intressanta artiklar inom området.

Psykossjukdom kan behandlas!

Med rätt stöd och medicinering lever de flesta ett fortsatt bra liv med sin sjukdom.

Hur lever andra med psykossjukdom?

Se personliga livsberättelser