Studier visar att i medeltal återinsjuknar hälften av patienterna med schizofreni redan första året och inom två år så har mellan 60-80 % blivit sjuka igen. När unga patienter med schizofreni slutar ta sin behandling och får sitt första återfall ser man att var sjunde patient inte svarar på behandlingen när den startas igen (1).
Att sluta ta sitt läkemedel ökar alltså starkt riskerna att återinsjukna och minskar möjligheterna att förbättras och få ett fungerande liv. Ett väldokumenterat sätt att betydligt minska risken att återinsjukna vid schizofreni är att patienten får sin medicin som en långverkande (vanligtvis två-fyra veckor) injektion (depåbehandling). Det är dock ingen garanti såklart, patienten kan ju alltid välja att inte gå på återbesöket för sin injektion, men det viktiga är att då vet man i alla fall det.
1. Zipursky, R.B., Menezes, N.M., Streiner, D.L. Risk of symptomrecurrence with medication discontinuation in first-episode psychosis: a systematic review. Schizophr. Res. 2014;152, 408–414.
Speciellt tidigt i sjukdomen är följsamheten sämre och det är då det är som mest betydelsefullt att man tar sin behandling. De första fem åren efter sjukdomsdebut av schizofreni är speciellt viktiga för att motverka skador i hjärnan och bestående funktionsnedsättning.
Långverkande injektionsbehandling kan säkerställa medicinering till de patienter med schizofreni som aldrig når sjukdomsinsikt eller där det är ett dagligt problem att motivera dem att ta tabletterna. Som alltid är det en fråga om individuell anpassning och en hel del patienter klarar av att ta sina tabletter enligt ordination, men de vetenskapliga undersökningar som gjorts pekar ändå på att kanske drygt hälften av alla patienter med schizofreni skulle fungera bättre på långverkande injektionsbehandling redan från början. Redan vid den första återfallet vid schizofreni kan det alltså hos många patienter vara meningsfullt att överväga långverkande injektionsbehandling, eftersom konsekvenserna av icke-följsamhet eller partiell följsamhet är allvarliga.
Anpassad av Otsuka Pharma Scandinavia efter Lieberman JA et al. Factors influencing treatment response and outcome of first-episode schizophrenia: implications for understanding the pathophysiology of schizophrenia J Clin Psych 12996;57 Suppl 9:5-9
För varje återfall tar det längre tid innan patientens läge stabiliseras igen och ofta finns det kvarstående symtom som gör att patienten inte återfår sin tidigare funktionsnivå. Vid upprepade återfall ökar risken för att familje- och närståendenätverk hotas och att rehabiliteringsåtgärder misslyckas. Anhöriga och vården kan reagera, utan att vara medvetna om det, med en kritisk ton när de konfronteras med icke-följsamhet. Det kan vara en bidragande faktor till att många patienter väljer att inte nämna att de inte tar sin medicin eller inte nämner att de upplever det som ett problem att ta sin medicin.
När det finns problem med följsamhet är det inte ett uttryck för en ”dålig” läkare eller en ”dålig” patient. Problem med följsamhet är välkänt vid psykossjukdom och schizofreni och det är önskvärt att man kan ha en ha en positiv dialog mellan patient och vården kring detta. Det är viktigt att på alla sätt förbättra följsamheten eftersom den har så stor betydelse för patientens vidare livskvalitet.
