I Sverige finns ca 80 000 personer med psykossjukdom och den vanligaste är schizofreni med ca 30 000 diagnostiserade (1). Sjukdomarna visar sig oftast för första gången i tidig vuxenålder men kan komma redan i tonåren – hos män vid 18–25 år och hos kvinnor något senare, vid 25–35 år.

Vem som helst kan få psykossjukdom men det finns omständigheter som ökar risken att insjukna. Psykossjukdom påträffas bland alla samhällsklasser och folkgrupper. Den drabbar i stort lika många kvinnor som män men männen insjuknar tidigare. Vad som orsakar sjukdomen är inte känt men psykisk stress, traumatiska upplevelser och droger (framför allt cannabis) ökar risken att utveckla sjukdomen. Finns den hos föräldrar eller syskon ökar risken att bli sjuk. Man har också vissa belägg för att påverkan under graviditet på foster och infektioner skulle kunna vara en del av orsakerna.

1. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/slutliga-riktlinjer/schizofreni/

Att få diagnos psykossjukdom kan ibland ta tid och debuten kan vara smygande under en längre tid. Symtombilden kan variera men ofta blir den som insjuknar först tillbakadragen, undviker andra människor och uppfattas som lite märklig av sin omgivning. Sjukdomen blir oftast tydlig genom en s.k. akut psykoshändelse där symtomen ofta är ångest, vanföreställningar, misstänksamhet och ibland röster. Detta kräver akut sjukhusvård och behöver först behandlas med läkemedel, s.k. antipsykotika. I akutskedet brukar man svara bra på behandling och man kan ofta skrivas ut från sjukhus efter några veckor till en månad. Det viktigaste efter det är att man noga följer den behandlingsplan man fått och håller god kontakt med sjukvården och tar sina mediciner som man kommer att behöva under en lång tid framöver för att inte återinsjukna. Att ta sina mediciner är den enskilt klart viktigaste insatsen som man som patient och närstående kan påverka och det har stor betydelse för hur livet i fortsättningen kommer att se ut.

Många patienter får aldrig mer än en psykosepisod medan en del får återkommande insjuknanden och en del får en mer kronisk variant som kallas schizofreni. Vill du läsa lite mer ingående om schizofrenins orsak, symtombild och sjukvårdens initiala insatser finns det flera bra källor till detta som du kan hitta längst ner på denna sida.

När man fått diagnosen psykossjukdom är det viktigt att känna till att man själv som patient och anhörig kan påverka förloppet av sjukdomen över tid och som du kan läsa mer om under rubrikerna Anhörig eller Patient.

Förståelsen för sjukdomarna och behandlingsmetoderna har förbättrats med åren och läkemedlen har blivit mer effektiva och fått en annan biverkningsbild. Man har idag ett mer integrerat synsätt där många delar av sjukvården engageras och läkemedelsbehandling kompletteras med olika terapiformer och stöd.

Tittar vi på Socialstyrelsens rekommendationer så är det patienten i centrum med samsyn så långt det är möjligt när det gäller behandling, även om det är läkaren som har det slutgiltiga medicinska ansvaret. Här är det en stor fördel om även anhöriga eller en god vän involveras för att få kunskap kring den behandlingsallians som man enas kring.

En viktig del är att både patient och anhörig har en god kunskap kring sjukdomen och hur man kan påverka den i så positiv riktning som möjligt. Många psykosenheter har utbildning för patienter och anhöriga men det kan ändå bli så att man av olika skäl inte har möjlighet att tillgodogöra sig detta på ett tillfredställande sätt. Man ska alltid be om att få så mycket information och kunskap som möjligt som patient och närstående.