Idag centreras behandlingen kring personen i stället för sjukdomen och består främst av en kombination av medicinering med så kallade antipsykotika, terapier av olika slag samt hälsoinsatser inom kost och motion.

Om du har en familjemedlem/vän som diagnostiserats med psykossjukdom kan du spela en mycket viktig roll genom att stödja och hjälpa denne till relevant behandling. Det är viktigt att du lär dig mer om psykos för att kunna stödja personen som fått psykosdiagnos så bra som möjligt. Läkaren kan svara på eventuella frågor från dig och andra närstående om vad psykossjukdom är och hur man behandlar det.

Vill du veta mer om den del av psykossjukdom som benämns schizofreni, kan du läsa mer på schizofreniskolan.se. Innehållet är baserat på upplevelser och erfarenheter hos personer som alla haft sjukdomen själv, eller tagit hand om en familjemedlem/vän med psykossjukdom. Den skildrar små händelser i vardagen för dessa personer, som förhoppningsvis kan ge råd och leda dig på rätt väg.

Någon du bryr dig om har fått en psykossjukdom. Vad innebär det här för framtiden? Vad kan jag göra? Hur ser behandlingen ut? Blir man frisk? Den här typen av frågor är vanliga och det är helt naturligt att undra.

Som anhörig är man en viktig part för den som är sjuk, framförallt i början av sjukdomen när allt är nytt och kanske skrämmande. Mycket praktiskt måste komma på plats när det gäller kontakter med exempelvis sjukvård och försäkringskassa samt andra praktiska saker som behöver hanteras. Du kan bli en part i beslutsfattandet och då gäller det att hitta en balans i att vara lagom stödjande utan att bli allt för styrande ned på detaljnivå.

Du är inte ensam
Till din hjälp finns stödnätverk av olika specialister, frivilliga stödpersoner och andra som förstår och kan finnas till hands för dig och din närstående som lever med psykossjukdom.

Stöd av andras erfarenhet
Det finns anhörigföreningar där du kan träffa andra som också lever nära någon med schizofreni. Genom att träffas och prata kan ni utbyta erfarenheter och du får nya perspektiv som hjälper dig att komma vidare.

Lär dig mer
Vill du fördjupa dina kunskaper så kan du läsa mer kring den vanligaste formen av psykossjukdom som kallas schizofreni på www.schizofreniskolan.se. Innehållet är gjort av personer som alla haft sjukdomen själv eller tagit hand om en familjemedlem/ vän som är sjuk. Den skildrar händelser i vardagen och ger alla inblandade stöd och råd.

Ta hjälp av läkare och vården
Följ med på läkarbesöken om din närstående önskar det och ställ dina frågor om sjukdomen, vilka läkemedel som finns samt olika behandlingsmöjligheter. Skriv ned dina frågor i förväg och anteckna svaren du får, det kan vara mycket att komma ihåg. Läkaren kan även ha skriftlig information för anhörigvårdare och andra närstående som du kan få med dig.

Delat beslutsfattande, eller SDM (Shared Decision Making), är en interaktiv process mellan läkare och patient, där bägge parter deltar aktivt och på lika villkor. Utifrån detta synsätt förväntas patienten acceptera den valda behandlingen och samtidigt aktivt bidra till att den lyckas. Modellen kommer dock ofta till korta när patienten lider av psykos och i princip inte anser sig vara sjuk eller tycker sig behöva behandlingen. Med delat beslutsfattande informeras patienten ingående om sina behandlingsmöjligheter. Patient och läkare diskuterar vilken behandling som är att föredra och på så sätt försöker man komma överens.

Som anhörig kan man vara med på en del av dessa samtal men många gånger hamnar man kanske lite utanför, vilket kan vara frustrerande och samtidigt medföra att situationen blir svårtolkad när man inte tycker att man har hela bilden klar för sig. Som anhörig kan du naturligtvis be att få prata med vården för att försöka få svar på dina frågor hur du bäst kan agera.

Bra frågor att ställa till läkaren

• Var kan vi få mer information om psykossjukdom?
• Vad kan vi göra för att hjälpa till?
• Kan ni ge oss information om vår närståendes behandling?
• Var kan vi få familjeterapi?
• Kan ni rekommendera någon anhörigförening?
• Hur kan vi få reda på om vi har rätt till ekonomiskt stöd?
• Vi är utmattade. Hur kan vi få avlastning?
• Kan vi göra någonting för att förbereda oss för kris?
• Vad ska vi göra vid kris eller återfall?
• Var ska vi vända oss vid kris eller återfall?
• Kan vi kontakta er direkt när det gäller behandling?

Glöm inte bort dig själv
Att stå bredvid någon som inte mår bra kan vara uppslukande, men glöm inte bort dig själv och dina behov. Du är inte till någon nytta för den drabbade om du själv blir känslomässigt slutkörd eller fysiskt sjuk. Skydda dig mot detta genom att:

• Skaffa ett eget nätverk bestående av vänner och kollegor som kan ge dig stöd
• Undvika att bli isolerad vara uppmärksam på tecken på stress hos dig själv
• Identifiera vilka situationer som din familj tycker är svårast att hantera
• Hålla dina intressen utanför hemmet vid liv
• Söka stöd hos specialister
• Se till att få en stund för dig själv varje dag

Om du känner att du inte orkar med allt själv, fråga vårdpersonalen om det finns avlastningstjänster som du kan söka.